Handbok för systemövervakaren

Handbok för systemövervakaren

Chris Schlaeger

developer: John Tapsell
developer: Chris Schlaeger
developer: Tobias Koenig
Översättare: Stefan Asserhäll
Revision Plasma
5.9 (2016-01-31)

Systemövervakaren är en nätverksredo aktivitetshanterare och ett systemövervakarprogram.


Kapitel 1. Inledning

Kapitel 1. Inledning

Systemövervakaren är Plasmas aktivitets- och prestandaövervakare.

Den innehåller en klient-server arkitektur som tillåter övervakning av så väl lokala som fjärrdatorer. Det grafiska gränssnittet använder så kallade sensorer för att hämta informationen som visas. En sensor kan erbjuda enkla värden eller mer komplex information som tabeller. En eller flera skärmar tillhandahålls för varje sorts information. Skärmar organiseras i arbetsblad som kan sparas och laddas oberoende av varandra. Alltså är systemövervakaren inte bara en enkel aktivitetshanterare utan ett mycket kraftfullt verktyg för att hantera stora serverinstallationer.

Kapitel 2. Att använda systemövervakaren

Kapitel 2. Att använda systemövervakaren

Att komma igång

Systemövervakaren kan startas från programstartmenyn, genom att välja Systemövervakaren i menyn ProgramSystemverktyg. Som ett alternativ kan du starta den genom att skriva ksysguard i en terminal.

Systemövervakarens huvudfönster består av en menyrad, en valfri verktygsrad och statusrad, och arbetsytan. Egna arbetsblad visar också sensorbläddraren.

Normalt visar Systemövervakaren två arbetsblad: Processtabell och Systembelastning. Processtabellen listar processer som kör, och låter användaren styra dem. Flera processer kan markeras och styras på en gång. Arbetsbladet Systembelastning visar diagram med systemets belastning: Processorhistorik, Historik för minnes och växlingsminne och Nätverkshistorik.

Den här förvalda inställningen är tillräcklig för att en oerfaren användare ska kunna göra en del systemhantering. En erfaren användare eller till och med en systemadministratör för ett stort datorlabb har annorlunda behov. För att hantera en stor mängd olika användare är systemövervakaren mycket flexibel.

Notera

Du kan visa en Processtabell när som helst genom att använda den globala genvägen Ctrl+Esc. Processtabellen visas i ett fönster som heter Systemaktivitet.

Processtabell

Processtabell

Processtabellen ger dig en lista på processer i systemet. Listan kan sorteras enligt varje kolumn. Klicka bara med vänster musknapp på kolumnens rubrik.

Använd Vad är det här-hjälpen för kolumnrubrikerna för att få ytterligare information om värdet som visas där.

I en process sammanhangsberoende meny i listvyn finns ytterligare alternativ som att ändra prioritet, skicka signaler till processen, byta till programmets fönster, visa detaljerad minnesinformation och döda processen.

Listan visar följande information om varje process. Observera att alla egenskaper är inte tillgängliga på alla operativsystem.

Tabell 2.1. Standardkolumner i processtabellen

NamnNamnet på den körbara fil som startade processen
AnvändarnamnAnvändaren som äger processen
Processor %Processens nuvarande totala processoranvändning, dividerat med antalet processorkärnor i datorn
Minne

Det här är storleken på det verkliga fysiska minnet som processen använder själv, och approximerar processens privata minnesanvändning.

Det omfattar inte något växlingsminne, och inte heller kodstorleken för delade bibliotek.

Det är oftast det mest användbara värdet för att bedöma ett programs minnesanvändning.

Delat minneDet här är den ungefärliga storleken på det verkliga fysiska minnet som processen delade bibliotek använder. Minnet delas mellan alla processer som använder biblioteken.
FönsternamnNamn på eventuella fönster som processen visar

Tabell 2.2. Ytterligare kolumner i processtabellen

Process-IDDen unika processidentifieraren som identifierar processen
TTYKontrollterminalen som processen kör på
PrioritetPrioriteten som processen kör med. För normal schemaläggning, går den från 19 (mycket snäll, lägst prioritet) till -19 (högsta prioritet)
ProcessortidDen totala användar- och systemtid som processen har kört, visad som minuter:sekunder
I/O-läsningAntal lästa byte. Enheter att visa och Visad information kan ändras med den sammanhangsberoende menyn i kolumnens rubrik.
I/O-skrivningAntal skrivna byte. Enheter att visa och Visad information kan ändras med den sammanhangsberoende menyn i kolumnens rubrik.
Virtuell storlekDet här är storleken på det virtuella minnesutrymme som processen använder, inklusive delade bibliotek, grafikminne, filer på disk, och så vidare. Värdet är nästan meningslöst. Använd den sammanhangsberoende menyn för att välja Enheter att visa.
KommandoKommandot som processen startades med

Ovanför tabellen finns tre kontroller som beskrivs från vänster till höger.

Avsluta processer

Om du har markerat en eller flera processer kan du trycka på knappen Avsluta process för att döda dem. En så kallad SIGKILL skickas till processerna och gör att de avslutas omedelbart. Om dessa program fortfarande har data som inte sparats kommer den att gå förlorad. Använd därför den här knappen med försiktighet.

Filterrad

Filtrera vilka processer som visas med texten som anges här. Texten kan vara en partiell strängmatchning av processens Namn, Kommando eller Fönsternamn. Den kan också vara ett Användarnamn eller process-id nummer.

Processfilter

Processfiltret kan användas för att reducera antalet processer som visas i tabellen. Du kan filtrera bort processer som du inte är intresserad av. För närvarande kan du visa Alla processer med en enkel visning eller trädvisning, bara Systemprocesser, bara Användarprocesser eller bara dina Egna processer.

Trädvyn har konstruerats för att visa förhållandet mellan processer som körs. En process som startats av en annan process kallas en underprocess, Ett träd är ett elegant sätt att visa det här förhållandet. Processen init är den process som startar alla övriga.

Om du inte är intresserad av underprocesserna för en viss process kan du klicka på den lilla rutan till vänster om huvudprocessen och delträdet göms. Ett klick till på rutan gör att delträdet visas igen.

Arbetsyta

Arbetsyta

Arbetsytan är organiserad som arbetsblad. Välj Ny flik... i menyn Arkiv för att skapa ett nytt arbetsblad. En dialogruta dyker upp där du kan ange namnet, dimensionerna och uppdateringsintervallet för arbetsbladet. För att ta bort ett arbetsblad igen, välj Stäng flik i menyn Arkiv. Alla ändringar sparas till arbetsbladsfilen. Om ett arbetsblad aldrig har sparats blir du tillfrågad om ett filnamn. Arbetsblad består av celler organiserade i ett rutnät.

Varje cell kan fyllas med en skärm med en eller flera sensorer. Du kan fylla en cell genom att dra en sensor från sensorbläddraren och släppa den på cellen. Om det finns mer än en typ av skärm tillgänglig för den sortens sensor, visas en meny. Du kan då välja vilken skärm du föredrar att använda. Vissa typer av skärmar kan visa mer än en sensor. Lägg till fler sensorer till skärmar genom att dra dem från sensorbläddraren och släppa dem på befintliga skärmar.

Arbetsblad kan anpassas genom att klicka på Flikegenskaper i menyn Visa. I dialogrutan som visas kan du se dimensionerna och uppdateringsintervallet.

Skärmar kan anpassas genom att klicka på dem med höger musknapp. En meny visas där du kan välja om du vill ändra egenskaperna för den skärmen eller ta bort den från arbetsbladet.

Sensorbläddrare

Sensorbläddraren exponerar Systemövervakarens avancerade funktioner. Du måste först gå till menyn Arkiv och skapa ett nytt arbetsblad för att kunna använda den. Den visas så fort ett eget arbetsblad är valt.

Sensorbläddraren visar all registrerade värddatorer och deras sensorer i en trädvy. Klicka på trädhandtagen för att öppna eller stänga en gren. Varje sensor övervakar ett särskilt systemvärde.

Tips

Efter du har ställt in ditt egna arbetsblad, flytta avdelaren till fönstrets högra kant för att dölja sensorbläddraren.

Om sensorbläddraren inte syns på ett eget arbetsblad, är den troligtvis dold. För att visa den, välj fönstrets högra kant och dra den åt vänster.

Linjediagram

Linjediagrammet lägger till ögonblicksvärden på en eller flera sensorer efter hand. Om flera sensorer visas, läggs värdena ovanpå varandra i olika färger. Om skärmen är stor nog ritas ett rutnät för att visa intervallet för de tillagda värdena. Normalt är automatintervalläget aktiverat, så minimala och maximala värden ställs in automatiskt. Ibland vill du ha låsta minimala och maximala värden. I detta fall kan du stänga av automatintervalläget och ange värdena i inställningsdialogrutan.

Digital visning

Multimetern visar sensorvärden som en digital mätare. I inställningsdialogrutan kan du ange minimala och maximala värden. Om intervallet överskrids färgas skärmen med varningsfärgen.

Stapeldiagram

Stapeldiagrammet visar sensorvärden som rörliga staplar. I inställningsdialogrutan kan du ange minimala och maximala värden för intervallet och en undre och övre gräns. Om intervallet överskrids färgas skärmen med varningsfärgen.

Logga till fil

Sensorloggningen visar inte några värden, men loggar dem i en fil med ytterligare datum- och tidsinformation. I inställningsdialogrutan kan du ange minimala och maximala värden för sensorn. Om intervallet överskrids färgas posten i sensortabellen med varningsfärgen.

Partitionstabell

Partitionsanvändning har en särskild tabellsensor som visar information om alla monterade partitioner.

Ansluta till andra värddatorer

Observera att menyalternativet Övervaka annan dator bara är tillgängligt för egna flikar.

Använd Övervaka annan dator... i menyn Arkiv för att ansluta till en ny värddator. En dialogruta visas som låter dig ange namnet på värddatorn du vill ansluta till. Under namnet kan du välja anslutningsmetod. Förvalt värde är ssh, det säkra skalet. Som ett alternativ kan rsh, fjärrskalet, demonläge eller ett eget kommando användas. Klicka på Ok för att upprätta förbindelsen. Kort därefter visas den nya värddatorn i sensorbläddraren och du kan bläddra i listan av sensorer.

För att koppla ner från en värddator, måste System Monitor stängas av och startas om igen.

För att upprätta en förbindelse måste ett program som heter ksysguardd, som kan startas i följande två lägen, installeras på den nya värddatorn.

demonläge

Du kan starta ksysguardd vid uppstart med demonläge genom att lägga till -d som väljare. I det här fallet måste du välja demonläge i anslutningsdialogrutan för ksysguard. En nackdel med den här anslutningstypen är att du kommer inte kunna avbryta eller ändra snällhet för en process i Processtabell och dataöverföring via nätverket kommer inte att krypteras. Följaktligen rekommenderas inte demonläge.

skalläge

I det här läget startas ksysguardd vid anslutning av ksysguard. För att möjliggöra detta måste platsen för det ingå i din PATH. Tyvärr så kör inte ssh din .profile-fil, så din vanliga inställning av PATH är inte tillgänglig. Istället används en förvald PATH som /bin:/usr/bin. Eftersom Plasma troligtvis inte är installerat i dessa kataloger måste du skapa eller uppdatera en fil i din hemkatalog. Filen heter environment, och måste finnas i en gömd katalog som heter .ssh. För mer detaljer se ssh-manualsidan. Filen måste innehålla en rad som den följande:

PATH=/bin:/usr/bin:/opt/kde/bin

under förutsättning att ksysguardd finns i /opt/kde/bin/ksysguardd.

Tips

När du använder ssh bör du försäkra dig om att du har din identity.pub installerad på fjärrdatorn och att värddatornyckeln för fjärrdatorn redan är registrerad på din maskin. Om du inte ställer in identity.pub rätt, blir du tillfrågad om ditt lösenord varje gång du startar Systemövervakaren. Det enklaste sättet att kontrollera detta är att skriva ssh remotehost ksysguardd på kommandoraden. Om du hälsas med ksysguardd kan du skriva quit, och allt är i sin ordning.

Notera

För experter: ksysguardd är ett mycket litet program som bara länkas med libc. Därför kan det också användas på maskiner som inte har en fullständig Plasma-installation, som servrar. Många större distributioner tillhandahåller ett separat ksysguardd-paket för din bekvämlighet. Om du väljer alternativet med eget kommando i värddatoranslutningen måste du ange hela kommandot för att starta ksysguardd.

Kapitel 3. Anpassa ksysguardd

Kapitel 3. Anpassa ksysguardd

Det grafiska gränssnittet är tillgängligt på alla plattformar som Plasma kan användas på. Serverdelen finns för närvarande bara på följande UNIX®-varianter:

Linux®

För att ksysguardd ska fungera måste Linux®-kärnan kompileras med /proc-filsystemet aktiverat. Detta är normalinställningen och de flesta Linux®-distributioner har den redan.

FreeBSD

Programmet ksysguardd måste ägas av gruppen kmem och måste ha setgid-biten satt.

Solaris

Ännu inte skriven

Stöd för ytterligare plattformar håller på att förberedas. Din hjälp skulle vara mycket uppskattad.

Kapitel 4. Tack till och licens

Kapitel 4. Tack till och licens

System Monitor utvecklas och underhålls för närvarande av John Tapsell john.tapsell@kde.org. System Monitor är en omskrivning av KTop, KDE 1.x aktivitetshanterare. Flera andra har arbetat med KTop:

  • A. Sanda

  • Ralf Mueller

  • Bernd Johannes Wuebben

  • Nicolas Leclercq

Överföring till andra plattformar än Linux® utfördes av:

  • FreeBSD: Hans Petter Bieker

Översättning Stefan Asserhäll

Den här dokumentationen licensieras under villkoren i GNU Free Documentation License.

Det här programmet licensieras under villkoren i GNU General Public License.