
5.9 (2016-01-31)
Copyright © 2000 Chris Schlaeger
Systemövervakaren är en nätverksredo aktivitetshanterare och ett systemövervakarprogram.
Innehållsförteckning
Tabellförteckning

Systemövervakaren är Plasmas aktivitets- och prestandaövervakare.
Den innehåller en klient-server arkitektur som tillåter övervakning av så väl lokala som fjärrdatorer. Det grafiska gränssnittet använder så kallade sensorer för att hämta informationen som visas. En sensor kan erbjuda enkla värden eller mer komplex information som tabeller. En eller flera skärmar tillhandahålls för varje sorts information. Skärmar organiseras i arbetsblad som kan sparas och laddas oberoende av varandra. Alltså är systemövervakaren inte bara en enkel aktivitetshanterare utan ett mycket kraftfullt verktyg för att hantera stora serverinstallationer.

Systemövervakaren kan startas från programstartmenyn, genom att välja i menyn → . Som ett alternativ kan du starta den genom att skriva ksysguard i en terminal.
Systemövervakarens huvudfönster består av en menyrad, en valfri verktygsrad och statusrad, och arbetsytan. Egna arbetsblad visar också sensorbläddraren.
Normalt visar Systemövervakaren två arbetsblad: Processtabell och Systembelastning. Processtabellen listar processer som kör, och låter användaren styra dem. Flera processer kan markeras och styras på en gång. Arbetsbladet Systembelastning visar diagram med systemets belastning: Processorhistorik, Historik för minnes och växlingsminne och Nätverkshistorik.
Den här förvalda inställningen är tillräcklig för att en oerfaren användare ska kunna göra en del systemhantering. En erfaren användare eller till och med en systemadministratör för ett stort datorlabb har annorlunda behov. För att hantera en stor mängd olika användare är systemövervakaren mycket flexibel.
Notera
Du kan visa en Processtabell när som helst genom att använda den globala genvägen Ctrl+Esc. Processtabellen visas i ett fönster som heter Systemaktivitet.

Processtabellen ger dig en lista på processer i systemet. Listan kan sorteras enligt varje kolumn. Klicka bara med vänster musknapp på kolumnens rubrik.
Använd Vad är det här-hjälpen för kolumnrubrikerna för att få ytterligare information om värdet som visas där.
I en process sammanhangsberoende meny i listvyn finns ytterligare alternativ som att ändra prioritet, skicka signaler till processen, byta till programmets fönster, visa detaljerad minnesinformation och döda processen.
Listan visar följande information om varje process. Observera att alla egenskaper är inte tillgängliga på alla operativsystem.
Tabell 2.1. Standardkolumner i processtabellen
Namn | Namnet på den körbara fil som startade processen |
Användarnamn | Användaren som äger processen |
Processor % | Processens nuvarande totala processoranvändning, dividerat med antalet processorkärnor i datorn |
Minne | Det här är storleken på det verkliga fysiska minnet som processen använder själv, och approximerar processens privata minnesanvändning. Det omfattar inte något växlingsminne, och inte heller kodstorleken för delade bibliotek. Det är oftast det mest användbara värdet för att bedöma ett programs minnesanvändning. |
Delat minne | Det här är den ungefärliga storleken på det verkliga fysiska minnet som processen delade bibliotek använder. Minnet delas mellan alla processer som använder biblioteken. |
Fönsternamn | Namn på eventuella fönster som processen visar |
Tabell 2.2. Ytterligare kolumner i processtabellen
Process-ID | Den unika processidentifieraren som identifierar processen |
TTY | Kontrollterminalen som processen kör på |
Prioritet | Prioriteten som processen kör med. För normal schemaläggning, går den från 19 (mycket snäll, lägst prioritet) till -19 (högsta prioritet) |
Processortid | Den totala användar- och systemtid som processen har kört, visad som minuter:sekunder |
I/O-läsning | Antal lästa byte. Enheter att visa och Visad information kan ändras med den sammanhangsberoende menyn i kolumnens rubrik. |
I/O-skrivning | Antal skrivna byte. Enheter att visa och Visad information kan ändras med den sammanhangsberoende menyn i kolumnens rubrik. |
Virtuell storlek | Det här är storleken på det virtuella minnesutrymme som processen använder, inklusive delade bibliotek, grafikminne, filer på disk, och så vidare. Värdet är nästan meningslöst. Använd den sammanhangsberoende menyn för att välja Enheter att visa. |
Kommando | Kommandot som processen startades med |
Ovanför tabellen finns tre kontroller som beskrivs från vänster till höger.
Om du har markerat en eller flera processer kan du trycka på knappen för att döda dem. En så kallad SIGKILL skickas till processerna och gör att de avslutas omedelbart. Om dessa program fortfarande har data som inte sparats kommer den att gå förlorad. Använd därför den här knappen med försiktighet.
Filtrera vilka processer som visas med texten som anges här. Texten kan vara en partiell strängmatchning av processens Namn, Kommando eller Fönsternamn. Den kan också vara ett Användarnamn eller process-id nummer.
Processfiltret kan användas för att reducera antalet processer som visas i tabellen. Du kan filtrera bort processer som du inte är intresserad av. För närvarande kan du visa Alla processer med en enkel visning eller trädvisning, bara Systemprocesser, bara Användarprocesser eller bara dina Egna processer.
Trädvyn har konstruerats för att visa förhållandet mellan processer som körs. En process som startats av en annan process kallas en underprocess, Ett träd är ett elegant sätt att visa det här förhållandet. Processen init är den process som startar alla övriga.
Om du inte är intresserad av underprocesserna för en viss process kan du klicka på den lilla rutan till vänster om huvudprocessen och delträdet göms. Ett klick till på rutan gör att delträdet visas igen.

Arbetsytan är organiserad som arbetsblad. Välj i menyn för att skapa ett nytt arbetsblad. En dialogruta dyker upp där du kan ange namnet, dimensionerna och uppdateringsintervallet för arbetsbladet. För att ta bort ett arbetsblad igen, välj i menyn . Alla ändringar sparas till arbetsbladsfilen. Om ett arbetsblad aldrig har sparats blir du tillfrågad om ett filnamn. Arbetsblad består av celler organiserade i ett rutnät.
Varje cell kan fyllas med en skärm med en eller flera sensorer. Du kan fylla en cell genom att dra en sensor från sensorbläddraren och släppa den på cellen. Om det finns mer än en typ av skärm tillgänglig för den sortens sensor, visas en meny. Du kan då välja vilken skärm du föredrar att använda. Vissa typer av skärmar kan visa mer än en sensor. Lägg till fler sensorer till skärmar genom att dra dem från sensorbläddraren och släppa dem på befintliga skärmar.
Arbetsblad kan anpassas genom att klicka på i menyn . I dialogrutan som visas kan du se dimensionerna och uppdateringsintervallet.
Skärmar kan anpassas genom att klicka på dem med höger musknapp. En meny visas där du kan välja om du vill ändra egenskaperna för den skärmen eller ta bort den från arbetsbladet.
Sensorbläddraren exponerar Systemövervakarens avancerade funktioner. Du måste först gå till menyn och skapa ett nytt arbetsblad för att kunna använda den. Den visas så fort ett eget arbetsblad är valt.
Sensorbläddraren visar all registrerade värddatorer och deras sensorer i en trädvy. Klicka på trädhandtagen för att öppna eller stänga en gren. Varje sensor övervakar ett särskilt systemvärde.
Tips
Efter du har ställt in ditt egna arbetsblad, flytta avdelaren till fönstrets högra kant för att dölja sensorbläddraren.
Om sensorbläddraren inte syns på ett eget arbetsblad, är den troligtvis dold. För att visa den, välj fönstrets högra kant och dra den åt vänster.
Linjediagrammet lägger till ögonblicksvärden på en eller flera sensorer efter hand. Om flera sensorer visas, läggs värdena ovanpå varandra i olika färger. Om skärmen är stor nog ritas ett rutnät för att visa intervallet för de tillagda värdena. Normalt är automatintervalläget aktiverat, så minimala och maximala värden ställs in automatiskt. Ibland vill du ha låsta minimala och maximala värden. I detta fall kan du stänga av automatintervalläget och ange värdena i inställningsdialogrutan.
Multimetern visar sensorvärden som en digital mätare. I inställningsdialogrutan kan du ange minimala och maximala värden. Om intervallet överskrids färgas skärmen med varningsfärgen.
Stapeldiagrammet visar sensorvärden som rörliga staplar. I inställningsdialogrutan kan du ange minimala och maximala värden för intervallet och en undre och övre gräns. Om intervallet överskrids färgas skärmen med varningsfärgen.
Sensorloggningen visar inte några värden, men loggar dem i en fil med ytterligare datum- och tidsinformation. I inställningsdialogrutan kan du ange minimala och maximala värden för sensorn. Om intervallet överskrids färgas posten i sensortabellen med varningsfärgen.
Partitionsanvändning har en särskild tabellsensor som visar information om alla monterade partitioner.
Observera att menyalternativet bara är tillgängligt för egna flikar.
Använd i menyn för att ansluta till en ny värddator. En dialogruta visas som låter dig ange namnet på värddatorn du vill ansluta till. Under namnet kan du välja anslutningsmetod. Förvalt värde är ssh, det säkra skalet. Som ett alternativ kan rsh, fjärrskalet, demonläge eller ett eget kommando användas. Klicka på för att upprätta förbindelsen. Kort därefter visas den nya värddatorn i sensorbläddraren och du kan bläddra i listan av sensorer.
För att koppla ner från en värddator, måste System Monitor stängas av och startas om igen.
För att upprätta en förbindelse måste ett program som heter ksysguardd, som kan startas i följande två lägen, installeras på den nya värddatorn.
- demonläge
Du kan starta ksysguardd vid uppstart med demonläge genom att lägga till
-d
som väljare. I det här fallet måste du välja demonläge i anslutningsdialogrutan för ksysguard. En nackdel med den här anslutningstypen är att du kommer inte kunna avbryta eller ändra snällhet för en process i Processtabell och dataöverföring via nätverket kommer inte att krypteras. Följaktligen rekommenderas inte demonläge.- skalläge
I det här läget startas ksysguardd vid anslutning av ksysguard. För att möjliggöra detta måste platsen för det ingå i din
PATH
. Tyvärr så kör inte ssh din.profile
-fil, så din vanliga inställning avPATH
är inte tillgänglig. Istället används en förvaldPATH
som/bin:/usr/bin
. Eftersom Plasma troligtvis inte är installerat i dessa kataloger måste du skapa eller uppdatera en fil i din hemkatalog. Filen heterenvironment
, och måste finnas i en gömd katalog som heter.ssh
. För mer detaljer se ssh-manualsidan. Filen måste innehålla en rad som den följande:PATH=/bin:/usr/bin:/opt/kde/bin
under förutsättning att ksysguardd finns i
/opt/kde/bin/ksysguardd
.Tips
När du använder ssh bör du försäkra dig om att du har din
identity.pub
installerad på fjärrdatorn och att värddatornyckeln för fjärrdatorn redan är registrerad på din maskin. Om du inte ställer inidentity.pub
rätt, blir du tillfrågad om ditt lösenord varje gång du startar Systemövervakaren. Det enklaste sättet att kontrollera detta är att skriva sshremotehost ksysguardd
på kommandoraden. Om du hälsas med ksysguardd kan du skrivaquit
, och allt är i sin ordning.
Notera
För experter: ksysguardd är ett mycket litet program som bara länkas med libc. Därför kan det också användas på maskiner som inte har en fullständig Plasma-installation, som servrar. Många större distributioner tillhandahåller ett separat ksysguardd-paket för din bekvämlighet. Om du väljer alternativet med eget kommando i värddatoranslutningen måste du ange hela kommandot för att starta ksysguardd.

Det grafiska gränssnittet är tillgängligt på alla plattformar som Plasma kan användas på. Serverdelen finns för närvarande bara på följande UNIX®-varianter:
- Linux®
För att ksysguardd ska fungera måste Linux®-kärnan kompileras med
/proc
-filsystemet aktiverat. Detta är normalinställningen och de flesta Linux®-distributioner har den redan.- FreeBSD
Programmet ksysguardd måste ägas av gruppen
kmem
och måste ha setgid-biten satt.- Solaris™
Ännu inte skriven
Stöd för ytterligare plattformar håller på att förberedas. Din hjälp skulle vara mycket uppskattad.

System Monitor utvecklas och underhålls för närvarande av John Tapsell john.tapsell@kde.org. System Monitor är en omskrivning av KTop, KDE 1.x aktivitetshanterare. Flera andra har arbetat med KTop:
A. Sanda
(alex AT darkstar.ping.at)
Ralf Mueller
(ralf AT bj-ig.de)
Bernd Johannes Wuebben
(wuebben AT math.cornell.edu)
Nicolas Leclercq
(nicknet AT planete.net)
Överföring till andra plattformar än Linux® utfördes av:
FreeBSD: Hans Petter Bieker
(zerium AT traad.lavvu.no)
Översättning Stefan Asserhäll (stefan.asserhall AT bredband.net)
Den här dokumentationen licensieras under villkoren i GNU Free Documentation License.
Det här programmet licensieras under villkoren i GNU General Public License.